Arbetare eller företagare?

Har funderat lite på det här med hur olika folk kan vara, om de är den typiska "företagstypen" eller klassikern "arbetaren (=den anställde)".
Inget av dessa två är varesig fel eller sämre, men det "bara är skillnad"!! Nu kommer jag gotta mig i egna fördomar, och generaliseringar! haha!

Den med anställning är gärna en person som gillar trygghet, den som jobbar för att leva, och inte egentligen bryr sig så mycket om arbetet i sig, men ägnar sig mycket åt sin familj, kanske gillar att laga mat och umgås med grannarna över grillen på helgerna. de tycker om att ta det lugnt, och tar gärna weekends med familjen i fjällen, eller far ett par veckor med familjen på husvagns-semester på somrarna, och spenderar halva semestern på nöjesställen, kanske grönan, skansen eller på campingens egna utbud.
de gillar nog att gnälla lite på andra, som inte har klippt sin gräsmatta ordentligt, deras hem är vackert och välstädat, och undrar ständigt hur vissa ORKAR hålla på så mycket!
På jobbet är den anställde mycket väl medveten om sina rättigheter, vet att man inte får jobba x antal dagar i rad utan ledighet, att man har rätt att få friskvårdspeng, att man har rätt att ha x antal raster på y antal minuter under en dag, hur lång semester man har rätt till, och skulle sällan få för sig att jobba över, bara för att företaget ska komma ikapp. De förväntar sig gärna stordåd och perfektion från sina chefer.
de tycker facket är bra, och många jobbar fackligt, kanske som ombud på sina arbetsplatser. Tycker helt enkelt att det är skönt med ett tryggt liv, med lönen insatt (givetvis alltid på rätt dag) på kontot, middag kl 17 och "göra kväll" lite tidigare på fredagar (givetvis för att slippa stressa till deras weekend i bydalsfjällen!).


Företagaren då.. det är en typ med många järn i elden, lever sällan i nuet, tänker ofta "jag jobbar som f-n nu, så blir det bättre sen!, och jobbar alltid med ett leende, och tänker alltid på företagets bästa. Men är i grund och botten ganska "hårdhudad", och känner till alla sina skyldigheter och folk som kräver ditt eller datt, för det är deras rättighet! ;)(kunden har alltid rätt?!!)
Jobbar alltid lite för mycket, "bara lite kontorsarbete" på kvällarna och "något viktigt telefonsamtal" även på helgerna. har svårt att tänka bort jobbet, och lär sig leva med det, och tycker faktiskt att man får ut något av att jobba hårt!
Försöker hinna med både företaget, familj, vänner och fritidsintressen, och eftersom man jobbar så mycket blir ofta det andra komprimerat, man kanske bara hinner vinka till grannen, och sin weekend-resa till Bydalen blir i princip årets enda semester, och vännerna är sånna med gemensamma intressen, så man kan kombinera det med fritiden! ;);)
En företagre tänker ofta i det stora, ser hela bilden, och vet att alla framgångar kommer efter hårt slit, med blod svett å tårar! De är även väldigt bra på att pussla "livspusslet" , för man ÄR medveten om att barnen SKA HA sina intressen och det är väldigt prioriterat, så man skjutsar hit och dit, och medan barnen är på ridskolan eller fotbollsträningen, japp, då ringer de lite viktiga telefonsamtal, och planerar kommande vecka i almenackan.
Företagaren är driven, och vill gärna hjälpa till med fika till fotbollsträningen, ordna med godis till försäljningen på barnens skoldisko, diskuterar gärna högljutt på föräldramöten.
De ställer sig ofta frågande till vad facket egentligen GÖR.
De tycker helt enkelt om att skapa sitt egna liv, och har en positiv livssyn- om att allt kommer löna sig!


jaha vad tycker ni om mina hemska fördommar? haha! har jag fel? rätt?
jag tänker på reklamen om nytt boende (eller vad det nu är för! ) där ett par står inne i ett fallfärdigt ruckel, den ena ser allt arbete, den andra ser alla möjligheter! ;););)